Från slutet av 1700-talet inträdde flera förändringar i sexuella vanor och i synen på manligt och kvinnligt. Mycket av detta var kopplat till de omvälvande samhällsförändringar som orsakades främst av den industriella revolutionen, men även av upplysningstänkandet och franska revolutionen. I detta avsnitt ska vi först gå igenom den så kallade ”sexuella revolutionen” i Europa, för att sedan gå igenom förändringarna i könsroller.
Den (första) sexuella revolutionen
Uttrycket ”den sexuella revolutionen” brukar förknippas med 1960-talets sexuella frigjordhet. Men modern historisk forskning har klarlagt att omvälvande förändringar av västvärldens sexualvanor inträffade redan under slutet av 1700-talet. Därför kan vi säga att den första sexuella revolutionen inträffade under 1700-talets andra hälft, medan den på 1960-talet kan kallas den andra. De två hänger ihop, så kanske är det klokare att se dem som ett sammanhängande fenomen än som två separata.
Den sexuella revolutionen innebar i första hand att sexuella handlingar började utföras av yngre personer, vilket i praktiken innebar en kraftig ökning av andelen föräktenskapligt sex. Kopplat till denna utveckling blev kärleksrelationer friare än tidigare, och folk började uttrycka tankar om fri kärlek och att äktenskap skulle baseras på kärlek. På det hela taget uppkom också en större öppenhet om kärlek och sex i kultur och litteratur.
Vad berodde detta på? Den sexuella revolutionen är intimt sammankopplad med den industriella. Det industrialiserade jordbruket och kolonialhandeln gav människorna i Europa tillgång till en både riklig och varierad kost. Detta ledde till att barns kroppar utvecklades snabbare, och därmed gick pubertetsåldern ner mot tolv-tretton år. För första gången uppkom ungdomstiden, en otydligt definierad period mellan barndom och vuxenhet, med oklar och sökande sexuell identitet. Industrialiseringen innebar också att den traditionella familjestrukturen bröts sönder, och var och en fick klara sig själv i sökandet efter arbete i storstaden. Detta medförde att fler människor befann sig i rörelse och träffade varandra, och att det inte fanns någon effektiv kontroll över vad de gjorde.
Några andra faktorer som spelade roll var upplysningsidéerna, som innebar en utmaning mot traditionerna, samt att kondomer började användas, vilket ökade möjligheten att undvika graviditet efter samlag.
Upplysningstänkande om könsrollerna
I samband med franska revolutionen 1789 höjde några få rösten för att ge kvinnorna mer rättigheter. Mary Wollstonecraft, Marie Gouze och markisen av Condorcet (talman i den franska nationalförsamlingen) argumenterade alla för att man inte bör göra någon intellektuell skillnad på män och kvinnor (och därmed bör de ha samma rättigheter). Från dessa tre, främst Wollstonecraft, utgick grundtankarna i likhetsfeminismen. Likhetsfeminismens tanke är att män och kvinnor i allt väsentligt är lika. De fysiologiska skillnader som finns har inget med tänkande att göra, och är därför oväsentliga i allt som har med tänkande och rättigheter att göra. Condorcet sammanfattade likhetsfeminismen så här:
”Männens rättigheter kommer uteslutande från det faktum att de är tänkande varelser, kapabla att formulera moraliska tankar och att resonera om dem. Eftersom kvinnor besitter samma förmågor, måste de med nödvändighet ha samma rättigheter. Antingen har ingen medlem av människoarten några sanna rättigheter, eller så har de alla samma rättigheter: vem som helst som röstar emot någon annans rättigheter, oavsett religion, hudfärg eller kön, berövar sig automatiskt sina egna.” (Markisen av Condorcet, De l'admission des femmes au droit de cité, 1790)
Dessa radikala debattörers åsikter fick dock inget allmänt genomslag.
Trots att kvinnor inte fick rösträtt innebar Franska revolutionen ändå en brytpunkt i kvinnors deltagande i det offentliga, politiska livet. I samband med 1789 års revolution gick borgarkvinnorna i Paris samman och verkade som en kollektiv politisk kraft. På hösten 1789 marscherade de till kungapalatset Versailles och förde med våld kungafamiljen till Paris, där den hädanefter hölls under nationalförsamlingens bevakning. Kvinnor började alltså kollektivt påverka politiska händelser.
Upplysningsidéerna om friheter och rättigheter påverkade också synen på homosexualitet. Allmänt under 1700-talet började straffen för sodomi att mildras även formellt. Dödsstraffet avskaffades i många länder, och ersattes av prygel och/eller fängelse.
Den minskade intoleransen hängde säkert också samman med att homosexuella subkulturer hade börjat breda ut sig i storstäder som London, Rom, Paris och Stockholm. Dessutom kunde kungar nu omges av rykten om homosexualitet utan att riskera sin position så allvarligt som tidigare. Kända exempel på förmodat homosexuella kungar är William III av England (r. 1688-1702), Gustav III av Sverige (r. 1771-1792) och Fredrik II (den store) av Preussen (r. 1740-1786).
Det var dock mycket få som öppet förespråkade avkriminalisering av homosexualitet. Kända upplysningsfilosofer som Immanuel Kant och Voltaire fördömde homosexuella handlingar i sina publikationer. Endast den beryktade markis de Sade (1740-1814) försvarade homosexualitet öppet: ”Om [sodomiten] verkligen är en usling eller ett monster,… varför har naturen skapat honom med denna böjelse?”
Direkt avkriminalisering dröjde till Napoleontiden. I 1810 års franska strafflag avkriminaliserades homosexuella handlingar mellan samtyckande vuxna. När Napoleons arméer erövrade stora delar av Europa lät han införa den nya strafflagen i de ockuperade territorierna, och i de flesta fall kvarstod den även efter Napoleons fall. Länder som aldrig hamnade under Napoleons styre, som England och Sverige, hade kvar lagar mot homosexualitet mycket längre (i Sverige avkriminaliserades homosexualitet först 1944).
Industrialisering, värnplikt och könsroller
Precis som jordbrukrevolutionen kom industrialiseringen att påverka föreställningar om manligt och kvinnligt. Ur rent ekonomiskt perspektiv tenderade industrialiseringen att minska skillnaderna mellan män och kvinnor, eftersom båda könen blev arbetskraft. Å andra sidan var det flera kulturella tendenser som istället betonade skillnaderna mellan könen.
Föreställningen om manlighet blev i första hand påverkad av adelns reträtt från maktpositionen och borgarklassens dominans. Det aristokratiska mansidealet ersattes därmed med ett medelklassideal med mannen som familjeförsörjare. Av stor vikt var också värnplikten, som innebar att varje man fick militär utbildning och förväntades ställa upp vid krig. Värderingar som betonades var alltså styrka, mod, uppoffring, lojalitet och underordning under en hierarki.
Även kvinnorollen förändrades av industrialiseringen. Den industriella revolutionen bröt sönder den gamla sociala strukturen. Arbetarklassens kvinnor kom ut på arbetsmarknaden och började därmed bilda ett medvetet kollektiv för att hävda sina intressen. Kvinnoarbete var populärt i fabrikerna, eftersom arbetsgivaren kunde betala ut lägre lön till kvinnor. Detta motiverades dels av att kvinnor inte ansågs orka lika mycket som män (trots att de ofta hade de tyngsta sysslorna), dels av att samhället byggde på att männen försörjde familjen: kvinnans inkomst var en bonus, inget mer.
Naturligtvis var verkligheten inte sådan att bara män försörjde sina familjer. I industrisamhället löstes gamla släktband upp, och varje individ var tvungen att klara sig själv. Dessutom var kärnfamiljen inte så vanlig som samhällseliten trodde och hoppades. Många kvinnor var ensamstående mödrar och tvingades överleva på minimilöner. På grund av detta började kvinnor få juridiska rättigheter (t ex äganderätt) under 1800-talet.
Förändringarna stötte dock på motstånd. Konservativa tänkare protesterade mot ökad jämställdhet, eftersom de fruktade att den ”naturliga ordningen” mellan könen skulle rubbas om kvinnor fick ökade rättigheter. När fackföreningar började organiseras hamnade manliga arbetare i konflikt med kvinnliga. Mannen ansågs vara familjeförsörjare, och de lågavlönade kvinnorna kunde konkurrera ut manliga arbetare. De tidiga facken var därför emot kvinnoarbete. Ändå vidmakthölls tanken att mannen skulle ha högre lön än kvinnan (familjeförsörjarprincipen) till 1960 i Sverige.
Viktorianismen – samhällets reaktion på revolutionerna
Inför alla dessa förändringar reagerade det västerländska samhället kraftfullt och negativt. Förändringarna hotade traditionella köns- och maktstrukturer, och sågs därför som något hotfullt. Den kulturella motreaktionen brukar kallas viktorianism, efter den brittiska drottningen Victoria I (r. 1837-1901).
Viktorianismen innebar att samhället började betona alla faror och problem med sexualitet. Ett sätt att göra det var att behandla könen som väldigt olika, ja i princip oförenliga. Kvinnlig sexualitet tonades ner, medan manlig sexualitet kom att framställas som aggressiv och farlig.
Detta sätt att tänka om könen fick ett ”vetenskapligt” stöd i upptäckten av det mänskliga ägget 1829. Redan tidigare hade spermier observerats i mikroskop, och utifrån den nya kunskapen om skillnaden mellan manliga och kvinnliga könsceller byggdes den s k ”tvåkönstanken” upp och ersatte den aristoteliska enkönstanken. I tvåkönstanken ansågs män och kvinnor vara fullständigt olika; de tillskrevs egenskaper liknande respektive könsceller:
man (spermie) kvinna (ägg)
aktiv passiv
kraftfull svag
rationell irrationell
förnuftsvarelse känslovarelse
sexuell asexuell
Män och kvinnor är alltså varandras raka motsatser, enligt denna tanke. Kvinnlig sexualitet är bara till för reproduktion.
Den viktorianska sexualmoralen och tvåkönstanken kom att influera hela 1800-talets syn på könen, och tvåkönstanken användes flitigt som argument emot ökade rättigheter för kvinnor.
Varför uppstod denna reaktion? Ur ett rent ekonomiskt perspektiv innebar den oreglerade sexualiteten, trots förekomsten av preventivmedel, att det uppkom fler graviditeter, inte minst utomäktenskapliga. Förekomsten av många utomäktenskapliga (”oäkta”) barn hotade arvsrätten, särskilt för överklassen. Ur ett samhällsperspektiv ökade befolkningen kraftigt, och det fanns en oro för att samhällets resurser inte skulle räcka till. Den engelska ekonomen Thomas Malthus förutspådde att mänskligheten skulle svälta ihjäl, eftersom det föddes människor i en snabbare takt än jordbruket kunde producera mat. Viktorianismen var också en tydlig klassmarkör, som företräddes av ”respektabelt” folk (det vill säga medel- och överklass). Arbetarklassen tog inte till sig det viktorianska tänkandet i samma utsträckning, och uppfattades också som ”icke-respektabel”. Kyrkan gynnades av viktorianismen, då den kunde framställa sig som moralens väktare gentemot den ohämmade sexualitetens faror. Vetenskapen hjälpte också till, dels genom att bygga upp tvåkönstanken, dels genom att förespråka viktoriansk sexualmoral. I USA rekommenderades den nya flingan cornflakes som utmärkt mat eftersom den var relativt smaklös, vilket troddes hämma sexlusten. Och i Frankrike förespråkade många läkare äktenskap, eftersom det skulle göra sex tråkigt.
Bortom viktorianismen
Viktorianismen fick långtgående konsekvenser. Globalt påverkade och legitimerade den hur européerna uppfattade andra folk. På hemmaplan skapade den ett problematiskt förhållande till sexualitet, med skuldbeläggande av både manliga och kvinnliga sexuella beteenden.
Särartsfeminismen i slutet av 1800-talet var en slags reaktion på tvåkönstanken, men en rektion som fortfarande accepterade viktorianismens grundläggande könssyn. Särartsfeministerna höll med om att män och kvinnor var fundamentalt olika, men menade att det var kvinnorna som hade de goda egenskaperna:
man kvinna
krigisk moderlig
aggressiv vårdande
våldsam fridsam
impulsiv eftertänksam
Enligt särartsfeministerna behövdes kvinnligt inflytande i politiken, för om männen ensamma styrde blev det bara krig och annat elände. De omsorgsfulla, moderliga kvinnorna kunde hålla tillbaka de aggressiva männen.
Under tidigt 1900-tal uppkom riktiga motströmmar mot den viktorianska sexualmoralen. En föregångare på detta plan var Sigmund Freud, som i sin psykoanalys kartlade människors sexuella neuroser. Men riktigt allvar blev det när biologen Marie Stopes gav ut boken Married love 1918. I boken skrev Stopes frispråkigt om att kvinnlig sexuell njutning är något värt att eftersträva. Boken blev en skandalsuccé och blev dessutom startskottet för en demolering av viktorianismen till förmån för en sexualliberal syn där man principiellt inte gör någon väsensskillnad mellan män och kvinnor. Detta sammanföll med flera avgörande förändringar i kvinnors juridiska status: i Europa och USA slog kvinnlig rösträtt igenom mellan första och andra världskriget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar