Äntligen! Ett nytt avsnitt av genushistorian!
Från början av 1500-talet var Europas geografiska expansion, ofta känt som de stora upptäckterna, den dominerande förändringsfaktorn i världen. Särskilt tydligt påverkades Amerika, som hamnade under europeiska staters kontroll. Afrika influerades också tydligt, inledningsvis genom slavhandeln. Denna europeiska dominans fortsatte att utvecklas under 1800-talet, då även Asien hamnade i underläge. Hur påverkades könsrollerna av den europeiska dominansen? Och hur påverkades den europeiska genusstrukturen av världsdominansen?
Utvecklingen i Europa: renässans?
”Did women have a Renaissance? No, at least not during the Renaissance.” – Joan Kelly
I traditionell historieskrivning brukar tiden 1400-1600 lyftas fram som en tid av stora samhälleliga omvälvningar: renässansens nya humanistiska människosyn, framväxten av en stark centralmakt och reformationen, som underminerade den katolska kyrkans makt. Men när vi vänder oss till genusstudier uppvisar den tidigmoderna perioden inga brott med medeltidens syn, utan präglas snarare av kontinuitet. Den kristna och aristoteliska synen på könen fortsatte att dominera, och kvinnors samhälleliga position förblev överlag oförändrad. I protestantiska länder skedde i flera fall en faktisk försämring av kvinnors situation, eftersom klostren stängdes och en viktig utbildningsväg därmed stängdes. Luthers ord om kvinnor är betecknande för tiden:
”Kvinnor är skapade enkom för att tjäna män och hjälpa dem. Om en kvinna försvagas eller till och med dör av att föda barn, så gör det ingenting. Låt dem föda barn till döds: det är vad de är skapta för.” (Wiesner, Women and Gender, min översättning).
Renässansens upplysta människoideal kunde dock ibland få positiva konsekvenser även för kvinnor. Ett tidigt exempel är Christine de Pizan (ca 1364-1431), Europas första kvinnliga yrkesförfattare, född i Venedig men verksam i Frankrike. Hon blev en känd intellektuell debattör som angrepp den ofta kvinnofientliga tendensen i dåtidens tankeliv. Hennes viktigaste verk var Boken om Damernas stad (1405), där hon avvisar tanken att den ”kvinnliga naturen” skulle göra kvinnor olämpliga att styra samhället. En annan som allvarligt började ifrågasätta kvinnornas underordning var Cornelius Agrippa von Nettesheim (1486-1535), som argumenterade emot kyrkans syn på kvinnan. von Nettesheim menade att eftersom kvinnan skapades sist av Gud var hon Guds fulländade skapelse, och därmed mer kapabel att styra världen än mannen.
En modifierad variant av von Nettesheims resonemang slog så småningom igenom inom protestantismen. Inom dessa kulturer började man uppvärdera kvinnan som ”moraliskt mer högtstående” än mannen. Det var just kvinnans moraliska godhet som betonades. Samtidigt lyftes hennes påstådda fysiska svaghet fram. På så sätt blev den protestantiska bilden av kvinnan en idealiserad bild av en mild och god varelse som behövde mannens beskydd.
Maktens kvinnor
”Jag vet att jag har en svag kvinnas kropp, men jag har en konungs hjärta och mage.”
– Elizabeth I
Under både medeltiden och den tidigmoderna tiden kunde kvinnor ibland styra över kungariken som regerande drottningar. Detta hade dock inte med någon särskilt kunglig jämlikhet att göra, utan berodde istället på kungafamiljens särskilda ställning i samhället. Kungafamiljen var ingen vanlig mänsklig enhet, utan stod höjd över vanliga dödliga genom ett särskilt förhållande till Gud. I alla europeiska stater eftersträvade man en ”naturlig” ordning, med en manlig regent i rikets spets. Men när detta inte var möjligt kunde en kvinna ur kungafamiljen hamna i regerande position.
En regerande drottning hade en särskilt svår position. Rent kroppsligt var hon en kvinna, och riskerade därför alltid att anses olämplig som regent. Därför var hon ofta tvungen att föra en mycket sträng regim för att hålla sina vasaller i schack.
Synen på homosexualitet
Synen på homosexualitet mjukades upp något under renässansen med dess individualistiska ideal. Kyrkans syn påverkades av att flera framstående konstnärer som Leonardo da Vinci och Michelangelo var homosexuella. Sådana framstående personer kunde fortsätta anlitas av Vatikanen trots att de var dömda för sodomi. En stad som Florens var på 1400-talet lika känd för sin tolerans gentemot homosexuella som för sin blomstrande renässanskultur. Formellt kvarstod dödsstraffet, men det tillämpades alltmer sällan. Den katolska inkvisitionen uppvisade allt oftare barmhärtighet och utdömde mildare straff, så länge den åtalade uppvisade ånger och samarbetsvilja.
Amerika och Europa
Kontakten med Europa blev katastrofal för de amerikanska civilisationerna, som kollapsade så gott som fullständigt. Européerna erövrade med tiden alla amerikanska territorier, och indianerna tvingades underordna sig en brutal kolonialregim. Detta fick omfattande konsekvenser för mäns och kvinnors ställning.
Sexualmönstren i Amerika förändrades genomgripande vid den spanska (och senare engelska) erövringen. De européer som genomförde koloniseringen var nästan uteslutande män – kvinnor avråddes bestämt från att företa den farliga färden till Amerika. Ännu i början av 1600-talet var bara en tiondel av kolonisterna i den engelska kolonin Virginia kvinnor. Européerna rådde bot på denna kvinnobrist genom att ta indiankvinnor, med våld och tvång om indianerna inte lydde. I samband med erövringen av aztek- och inkarikena våldtogs stora mängder kvinnor av spanjorerna. Hernán Cortés blev känd som ”knullaren med guldtestiklarna”. Denna sexuella ”erövringskultur” kom att göra ett långvarigt intryck i form av Latinamerikas machokultur, enligt vilken manlig sexuell framgång beskrivs i termer av erövring och dominans.
Hur påverkades indiankulturernas könsroller av erövringen? De flesta indiankulturer var patriarkala, men på det hela taget mer jämställda än den europeiska. Européerna ansåg sig dock behöva ”befria” indiankvinnorna från deras ociviliserade liv, genom att införa kristna ideal och familjemönster. De såg indianerna som sexuellt lössläppta och oansvariga. Detta minskade många indiankvinnors traditionellt framskjutna roller inom t ex jordbruk och handel. Indianernas militära nederlag ledde också till en identitetskris för indianmännen, som inte längre kunde visa sin manlighet genom framgång i krig. Underlägsenheten gentemot européerna kunde leda till att männen tog ut sina frustrationer genom kvinnomisshandel. Genom kristen påverkan skiftade männens arbete till jordbruk och handel, vilket återigen minskade kvinnornas inflytande och förpassade dem till hemmen.
Några exempel är de nordamerikanska sioux- och cherokeefolken, som hade ganska olika utgångspunkter inför kontakten med européerna. Siouxkulturen var traditionellt patriarkal, och kvinnorna sågs som underlägsna männen. T ex hade siouxkvinnor ingen äganderätt. Kristendomen var därför ganska populär just hos kvinnorna, eftersom den predikade andlig jämställdhet. Männen accepterade ofta kristendomen också, för deras kvinnor fick tillgång till europeiska kunskaper och tekniker i att t ex sy och laga mat. Samtidigt tvingades dock siouxindianerna att övergå till fast boende, vilket begränsade kvinnorna till hemmen. Männen drabbades med tiden av den omnämnda identitetskrisen då de inte längre kunde vara krigare. De omdefinierade sig till jordbrukare, tog över kvinnornas arbeten och förpassade kvinnorna till hemmen.
Hos cherokeeindianerna hade däremot kvinnor en stark ställning. Precis som hos siouxindianerna var det kvinnorna som skötte jordbruket medan männen skötte jakt och krigföring. Men cherokeekvinnorna hade en stark ställning både religiöst och politiskt, och hade stor frihet, bland annat sexuellt, där de själva fritt kunde välja sin partner. Det var kvinnorna som tog initiativet till kontakt med européerna för att få tillgång till europeiska jordbrukstekniker, men de motsatte sig religiös omvändelse, eftersom det skulle begränsa deras makt och frihet. Inledningsvis var även männen ointresserade, särskilt som cherokeekvinnorna såg en man som skötte jordbruk som omanlig. Men när cherokeeindianerna successivt pressades undan och förlorade krig mot européerna tvingades männen över i jordbrukarrollen, med medföljande reducering av kvinnornas status och självständighet.
Några ord bör också sägas om slavhandelns betydelse för sex och könsroller. Genom slavhandeln med Afrika uppstod en situation i Amerika där europeiska män ägde svarta slavar. Slavarna organiserades ofta i små familjer, slavhushåll, som dock aldrig kom undan det vita herraväldet. Slavägarna utnyttjade ofta kvinnliga slavar sexuellt. Manliga slavar kunde inte göra något åt saken, utan tog ofta ut sina frustrationer på de egna kvinnorna, vilka alltså drabbades dubbelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar