Vux 12: reform eller reaktion?

I onsdags, alltså den 12:e, var jag på Skolverkets konferens om Vux 12. Som så många konferenser var denna en rätt så meningslös exercis. Det som gicks igenom av Skolverkets representanter motsvarades av de publikationer som de hänvisade till. Jag, som läst dem innan, fick därmed inte ut så mycket matnyttigt av konferensen. OK, OK, två länkar till publikationer jag inte hade läst. Men skulle det inte ha varit effektivare att bara maila ut dem?

En del annan information kom dock fram. En av de stora frågetecknen för framtidens vuxenutbildning är möjligheten till extra stöd för de elever som har behov av sådant. I den nya skollagen finns ett helt kapitel om "elevers rätt till kunskap", som noggrant specificerar att alla elever har rätt till kunskap, och att det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till den kunskapen med alla medel som går att använda. Ett jättebra kapitel i skollagen alltså! Fast det är klart, sedan finns paragrafen som talar om att hela det kapitlet inte gäller för vuxenutbildningen.

Ja, du läste rätt. Alla elever har rätt till kunskap. Fast inte elever inom vuxenutbildningen.

Det här är särskilt knepigt då de som i allt högre grad läser inom vuxenutbildningen är just elever med behov av någon form av särskilt stöd. (Personligen gillar jag inte indelningen av människor i "normala" och "i behov av stöd", utan hävdar bestämt att vi alla är i behov av stöd inom olika områden - men vissa sådana områden är så kritiska inom skolan att de uppmärksammas särskilt mycket.) Let’s face it, det finns oftast en anledning till att någon inte klarar skolan. Dessa elever kan dock få revansch inom vuxenutbildningen, och visa hur fantastiskt duktiga de faktiskt är. Men det kräver att vuxenutbildningen kan bemöta och hantera dem rätt.

Eftersom man fick möjlighet att ställa frågor i förväg frågade jag just om vad denna lilla men ack så kritiska paragraf får för betydelse för stödverksamhet inom vux. Det märktes att jag inte var den enda, för Skolverkets representanter gjorde sitt bästa för att framställa hela saken i så god dager som möjligt: ”Det är individen som står i centrum i den nya vuxenutbildningen. Rätt till stöd finns i gymnasieskolan, men vux ska utgå från individens behov”, som talaren så elegant uttryckte det och tycktes mena att med individualisering behövs inga lagparagrafer som stöd.

Naturligtvis följdes detta av en fråga om hur skolorna ska få resurser för att kunna möta individens behov. Svaret blev att det är en kommunal fråga. Varje kommun får lösa det.

Det som gör mig arg med detta är egentligen inte vad de säger. Vad de säger är illa nog: att vuxskolorna inte kommer att få några medel för att möta individens behov. Om det finns en lag om rätt till kunskap så måste extra resurser skjutas till, annars är det ett lagbrott. Men så är det alltså inte inom vux.

Men det som riktigt retar mig är att Skolverket inte vill stå för det. OK, det är i slutändan inte de som fattat beslutet, utan riksdagen. Men icke desto mindre framstår det som djupt oärligt att linda in detta i löst prat om att ”möta individens behov”, utan att ha något som faktiskt möjliggör för skolorna att realisera det. Om de hade varit raka och sagt ”Ledsen, vux är inte prioriterat. Ni får klara er med det ni har” hade jag fortfarande varit emot beslutet, men jag hade i alla fall kunnat respektera dem för att stå för sin politiska ideologi.

Det läskiga med detta är att det innebär en allvarlig svaghet i hela den nya gymnasieskolan. De nya gymnasieprogrammen är indelade i två huvudkategorier: studieförberedande och yrkesförberedande. De studieförberedande ger kompetens att läsa på universitet/högskola, medan yrkesförberedande inte gör det. Med denna uppdelning finns både fördelar och nackdelar. En av de allvarligaste nackdelarna är att det riskerar att skapa en djup kunskapsklyfta, där de som läser mot yrkesförberedande hamnar inte får tillgång till vital kunskap son behövs om de i framtiden vill ändra bana och kunna läsa på universitet.

Det är här vuxenutbildningen kommer in: elever som läser yrkesförberedande kurser har laglig rätt att läsa in studieförberedande kompetens. Mycket bra! Fast just det – på vux gäller inte rätt till kunskap, så det blir mycket mycket svårare för dem att faktiskt klara det.

Så alla elever som blir skoltrötta, alla som inte passar in i skolans fyrkantiga mall för hur man ”ska” vara, alla som har unika egenskaper som gör att de klassas som ”problem”, alla som råkar utsättas för någon lärares negativa godtycke: bered er på att inte få någon hjälp. I det nya skolsystemet gäller inte principen om rätt till stöd för de som inte valt exakt rätt när de är femton, eller för de som får någon form av problem på vägen.

Så upprätthålls och utökas klyftorna som en logisk konsekvens av skollagens utformning.