INLEDNING
Den här delkursen handlar om synen på manligt och kvinnligt i historien. Frågan om skillnader mellan män och kvinnor, och synen på sexualitet överhuvudtaget, är än idag heta debattfrågor, och den här kursens syfte är att visa hur synen på manligt och kvinnligt förändrats under historien.
Diskussionen om manligt och kvinnligt är till brädden fylld med olika teoretiska begrepp, vilket gör en framställning extra krånglig. Framställningen börjar därför med en några begreppsdefinitioner, i förhoppningen att begreppen ska bli någorlunda tydliga och inte vålla alltför mycket huvudbry.
Det bör påpekas att så gott som all information om homosexualitet handlar om manlig sådan. Forskningen om kvinnlig homosexualitet i historien är drabbad av dubbla mörkerproblem och det är svårt att få tag på lättillgänglig information.
Det bör påpekas att framställningen av nödvändighet är grovt generaliserande: det har funnits många historiska samhällen, även inom Europa, som radikalt skilt sig från de samhällen som ligger till grund för denna översikt. Det är ändå min förhoppning att denna översikt ger en någorlunda god bild av genusutvecklingen i stora drag.
1. Inledande definitioner
Genus – kön
Begreppet genus är ett relativt nytt begrepp, som ofta används istället för kön. De två begreppen betyder dock inte samma sak.
Kön är ett biologiskt begrepp. Inom biologi diskuteras många olika definitioner av kön, men i detta sammanhang ska vi nöja oss med den enklaste och mest allmänt accepterade definitionen: en organisms kön avgörs av vilken slags könsceller den producerar. Däggdjur har två olika kön, men det finns många arter som har fler än två (t ex har slemmögelsvampen Physarum polycephalum mer än femhundra olika kön). När det gäller tvåkönade arter brukar man skilja mellan de organismer som producerar förhållandevis små könsceller (=hankön) och de som producerar förhållandevis stora könsceller (=honkön).
Genus är däremot ett socialt begrepp intimt sammankopplat med människan. Genus avser de egenskaper som samhället tillskriver de olika könen, t ex att män skulle vara mer tävlingsinriktade medan kvinnor skulle vara mer omtänksamma. I vardagstal använder man ofta uttrycket könsroller.
Kopplingen mellan kön och genus är mycket omdiskuterad. Vissa beståndsdelar i könsroller kan bygga på olika sorters biologiska/fysionomiska skillnader, men själva poängen med genusbegreppet är att lyfta fram att de skillnader som finns alltid blir tolkade och kodade på olika sätt av samhället. En vanlig tanke i genusteori är att könsrollerna ofta verkar förtryckande på individer.
Biologiska fakta om mänsklig sexualitet
Jämfört med de flesta däggdjursarter har människan ovanligt många erogena zoner på kroppen – stimulerar sexuell aktivitet. Människokvinnor är som mest fertila under några dagar varje månad, vilket är oftare än många andra däggdjur, och kan stimuleras sexuellt även när fertiliteten är låg, eller efter att de nått klimakteriet. Det finns därmed ingen särskild parningssäsong för människor.
Mänsklig sexuell aktivtet är därmed inte med nödvändighet kopplad till reproduktion. I denna klyfta mellan sexuell lust och reproduktiv förmåga finns en möjlighet för experimenterande med olika typer av sex. Att reglera detta blir en samhällelig fråga, i synnerhet då mänsklig reproduktiv förmåga är större än de flesta familjer eller samhällen oftast vill. Ett par som skaffar alla barn de kan får i genomsnitt 14 barn under sin livstid.
Vissa biologer lyfter fram biologiska könsskillnader som förklaring till skilda sociala beteenden. Män, som producerar sperma kontinuerligt, är ”naturligt” lagda åt att ha så mycket sex som möjligt med så många olika partners som möjligt, för att sprida sina gener. Kvinnor däremot, med ett begränsat antal ägg och ansträngningen att faktiskt bära barnet innan födseln, är ”naturligt” mer lagda åt att vara nogräknade i sitt val av partners och försöka ordna en stabil tillvaro åt sin avkomma. Tanken med denna teori är att förklara (men inte ursäkta) en del sexuella beteenden, som exempelvis våldtäkt av kvinnor i krig. Teorin är omstridd, och måste, om den anses riktig, modifieras med hänsyn till individuell och kulturell variation.
En del forskare hävdar att ungefär 10% av befolkningen är ”naturligt” homosexuell. Detta har ifrågasatts, både av traditionalister som ser homosexualitet som en synd eller sjukdom, och av de som anser att sexuell identitet snarare är resultatet av kultur och sociala omständigheter. En liten del av Jordens befolkning föds med oklar könstillhörighet.
Genusordning och heteronormativitet
Den syn på manligt och kvinnligt som ett visst samhälle har brukar kallas för genusordning. I modern genusforskning lyfter man ofta fram att de flesta samhällen har en heteronormativ genusordning. Det betyder att samhället oftast utgår från att heterosexualitet är den ”normala” sexualiteten (den är norm), medan andra former av sexualitet (t ex homosexualitet) betecknas som ”avvikande”.
Patriarkat och matriarkat
Begreppen patriarkat och matriarkat används för att beskriva vilket kön som dominerar i ett samhälle. I ett patriarkat (fadersvälde) är det männen som har makten. I ett matriarkat (modersvälde) är det kvinnorna. Nästan alla kända samhällen har varit patriarkat.
Naturlighetsargumentet
Ett vanligt förekommande argument i frågor om könsroller och sexualitet är naturlighetsargumentet. Det bygger på tanken att det som är naturligt är bra, medan det som är onaturligt är dåligt. De som använder naturlighetsargumentet försöker sedan hävda att vissa företeelser (t ex homosexualitet eller att kvinnor har sex med olika män) är onaturligt, och därmed dåligt.
Det finns två problem med naturlighetsargumentet:
1) Vad innebär det att något är ”naturligt”? Det finns många olika sätt att definiera ”naturlighet”, men en definition som är ganska vanligt förekommande idag är naturligt = förekommer i naturen (till skillnad från i ”kulturen”, det vill säga de mänskliga civilisationerna, som på något sätt anses vara skilda från naturen). Om man använder denna definition måste man dock bland mycket annat acceptera följande som naturligt (och därmed bra): homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet, otrohet (både kvinnors och mäns) och gruppsex, och därutöver även krig, våldtäkt och kannibalism. Det här är företeelser som en del vill fördöma som "onaturligt", men det stämmer inte med biologiska fakta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar