Ju mer jag läser om folkmordet i Rwanda, desto mer
konfunderad blir jag över hur det brukar framställas. Här tänkte jag ta upp och
skärskåda en liten detalj ur folkmordets historia, nämligen begreppen inyenzi.
Inyenzi är ett ord på kinyarwanda, det dominerande språket i
Rwanda. Slår man upp dess betydelse i Kinyarwanda-English dictionary får man
följande info:
inyenzi (i-) n 1.
cockroach 2. blue monkey
Vad har
detta med folkmordet i Rwanda att göra? Här kan Forum för Levande Historias
material om folkmordet tjäna som illustration. I pdf-broschyren ”Folkmord
Rwanda” nämns (på sidan 8) att ””Inyenzi” betyder ”kackerlacka” och användes av
huturadikaler för att förödmjuka tutsierna.” Detta ses som en del av
propagandan som bidrog till att realisera folkmordet. Som Forum för Levande
Historia skriver på sidan 9 i samma material: ”Genom att framställa målgruppen
som mindre mänsklig, gör extremisterna det lättare för samhället att acceptera
massmorden.”
Så långt låter saken rätt klar och tydlig. Texten på
engelska Wikipedia tycks i stort sett stöda detta:
” The RTLM [en av de stora radiokanalerna] had
used terms such as inyenzi (cockroach in
Kinyarwandan) and Tutsi interchangeably with others referring to the RPF [Rwandan
Patriotic Front, tutsiernas exilregering] combatants. It warned that RPF
combatants dressed in civilian clothes were mingling among the displaced people
fleeing combat zones. These broadcasts gave the impression that all Tutsi were
supporters of the RPF force fighting against the elected government.”
Även om Wikipediatexten är mer försiktig i formuleringen,
och anger att ”inyenzi” användes som beteckning på RPF-soldaterna, framstår det
ändå som om ”inyenzi” är ett ord som användes av huturadikaler som beteckning
på tutsier – från början enbart på stridande, sedan på hela tutsipopulationen.
Jag skulle aldrig ha reagerat på detta om jag inte stött på
en något avvikande information. I sin bok om folkmordet skriver historikern
Mahmood Mamdani om detta, men långt tidigare: i samband med övergången till en
hutudominerad regering 1962, då tutsier som inte ville kompromissa med hutuerna
byggde upp gerillastyrkor för att kämpa emot huturegimen. Mamdani skriver
följande:
”Known as the inyenzi, or cockroaches, the armed guerrillas
undertook as many as ten known raids into Rwanda.” (s. 129)
Inyenzi användes alltså redan 1962. Av vem? Mamdani avstår
från att ge information om vem som började använda beteckningen på
tutsigerillan. Mer ljus över frågan kastas dock av Jean-Marie Vianney Higiro,
som skriver följande:
"Originally the word inyenzi had a positive connotation, to
do with the Tutsi Rebel Movement that devastated Rwanda thoughout the 1960s and
1970s." (s. 84)
Higiro hänvisar till en intervju med Aloys Ngurumbe (ledare
för tutsirebellerna på 1960-talet, gjord av BBC 2003), där denne hävdar att inyenzi
är en akronym av orden ”Ingangurarugo yemeye kuba ingenzi”. Det första ordet,
”ingangurarugo”, var namnet på en militärstyrka under tutsikungen Kigeli
Rwabugili, som styrde i Rwanda i slutet av 1800-talet, och kan översättas med
”en som ställer till med bråk”. Hela uttrycket som förkortas till ”inyenzi”
betyder ungefär ”en medlem av ingangurarugo som hänger sig åt modiga
handlingar”. Enligt Ngurumbe var
det hans meningsfränder som valde beteckningen, och inte hutuextremister.
Higiro fortsätter:
”In the 1960s and 1970s, Inyenzi would attack at night and
kill innocent civilians. Then they would rapidly vanish in the countryside or
retreat into Burundi, Tanzania, Uganda or Zaire. Due to this ability to
terrorize the country and to disappear, the population associated the attackers
with cockroaches instead of bravery. Cockroaches are annoying insects that
disappear when somebody turns on the light. The only way to get rid of them is
to kill all of them. Inyenzi became a generic term for Tutsis. By extension,
the supporters of the Habyarimana regime and other Hutus opposed to the RPF
applied the label inyenzi to their political opponents.” (s. 85)
Det förefaller orimligt att tänka sig att Ngurumbe skulle
ljuga om ”inyenzis” ursprung: som en av de ledande motståndarna mot huturegimen
skulle han ha mer att tjäna på att tillskriva ”inyenzi” till sina fiender.
Higiros användning av Ngurumbes utsagor är dock mer problematiskt: Higiro hörde
till de moderata hutuerna som ska ha försökt mildra den hatiska stämningen i
Rwanda i början av 1994, men när han skriver i efterhand kan han mycket väl
vilja framställa sin egen grupp i bättre dager genom att lägga ett större
ansvar på tutsierna. I hans beskrivning ovan märks det i att inyenzi sägs ha
dödat oskyldiga civila och att de ”terroriserade” landsbygden.
Så, vad kan vi säga om bruket av ”inyenzi”? För det första
framgår det att begreppet användes som beteckning, först på tutsigerillan,
sedan på alla tutsier. Begreppet började dock inte att användas av
hutuextremister, utan av tutsigerillan själv. Detta leder över till frågan:
varför valde de att benämna sig med en akronym som betyder ”kackerlacka”? Jag
ser följande möjligheter:
1) De tänkte inte på det. Det verkar förvisso osannolikt,
men är inte helt otänkbart. Vi människor gör ibland rätt dumma saker. Tänk
Locums internationella reklamkampanj (som kunde läsas ”I love cum”), eller
Orrefors event ”Crystal Night” våren 2013. Någon tyckte uppenbarligen att de
idéerna var alldeles utmärkta, så det är inte omöjligt att tutsiledningen helt
enkelt inte tänkte på det.
2) Tutsiledningen ville associeras med ordet ”inyenzi”. En
möjlighet är att de tog fasta på betydelsen kackerlacka i positiv bemärkelse
(”vi är jättesvåra att bli av med!”). En annan är att ordet enligt
nätuppslagsboken har en annan betydelse ,”blue monkey”, och att det var denna
andra betydelse som tutsierna associerade till. Huturegimen vände sedan på
detta bruk till något negativt.
3) Om vi accepterar Higimas problematiska framställning av
begreppets användning så verkar det som om orsaksföljden är omvänd: eftersom
tutsigerillan var så svår att bekämpa kom de, och deras namn ”inyenzi” att
associeras med kackerlackor (som är svåra att bli av med). I så fall är
betydelsen ”kackerlacka” alltså en nyanvändning av ordet: tidigare hette
kackerlacka något annat på kinyarwanda, men från 60-talet började det användas
som benämning på kackerlackor.
Vilken av dessa tre möjligheter som är korrekt vet jag inte.
Själv lutar jag åt möjlighet nr 2, som verkar mest rimlig. Men uppenbart är att
det skulle behövas en noggrannare språkanalys. Jag behärskar dock inte
kinyarwanda och har inte hittat något etymologiskt arbete som kan hjälpa mig,
så möjlighet 3 finns kvar tills vidare. Och möjlighet 1 finns förstås också
alltid.
Vad är poängen då? Säger detta något om folkmordet, vem som
var skyldig/oskyldig etc? Nej. Folkmordet skedde, med samma inblandade aktörer,
oavsett vem som först började använda ”inyenzi” som beteckning på tutsier. Min
poäng är snarare att visa hur komplicerade våra allmänna historiska utsagor
gärna blir. I ett enda begrepp, i det här fallet ”inyenzi” kan det ligga en hel
bakomliggande historia i sig, som på olika sätt komplicerar den generella
framställningen. Har vi inte koll på detta, kan den som vet att ”inyenzi” inte
användes av huturegimen först använda denna kunskap för att ifrågasätta hela
framställningen av folkmordet.
Källor
Kinyarwanda-English Dictionary på kinyarwanda.net (http://kinyarwanda.net/index.php?q=inyenzi&start=0)
Engelska Wikipedia, ”Rwandan Genocide”, (http://en.wikipedia.org/wiki/Rwandan_Genocide)
hämtad 2013-09-30
Mahmood Mamdani, When Victims become Killers. Colonialism,
Nativism and the Genocide in Rwanda (Princeton University Press 2001)
Jean-Marie Vianney Higiro, ”Rwandan Private Print Media on
the Eve of the Genocide”, i Allan Thompson (red) The Media and the Rwanda
Genocide (Pluto Press 2007), s. 73-89.
Engelska Wikipedia, ”Jean-Marie Higiro”
http://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Marie_Higiro)
hämtad 2013-09-30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar